,


vad vet du om månljuset
förrän du blivit sönderslagen under det
och vad vet du om gryningen
förrän du mött varje morgon med sömnlösa ögon
vad vet du om solen förrän nån släckt alla ljusen
och vad vet du om att inte vilja vakna längre
ni kommer få se er ungdom ruttna framför er

och vad vet du om kärleken förrän du förgäves hatat den
och vad vet du om när hjärtat kan bränna för kärlek som aldrig kan dö
men inte heller leva

det är mitt eget fel vad som än hände med mitt hjärta
för jag har alltid vetat att du inte skulle stanna

jag blir hellre ensam än lycklig med nån annan

sprid ut bensinen över solnedgången riv ner staden
häll ut havet ända bort till horisonten tysta ner musiken

Hon kommer aldrig hit igen

.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0