Jag vill bara gråta
mycket och väldigt länge
riktigt vältra mig i självömkan
för ärligt talat tycker jag synd om mig själv
Pappa tvingade mig att lägga mig redan vid kl 1
jag låg vaken till 5 och då bestämde jag mig att det var dags att gå upp
har fortfarande inte sovit nånting
Inatt har jag gråtit, tänkt, gjort saker som inte bör nämnas, gråtit lite till, tänkt ännu mera

det måste bli ett slut på det här
orkar inte längre

och tack för hövligheterna fresten herrn
inte fan behöver du vara så konstig mot mig hela tiden
jag vet inte vad jag ska tänka, jag vet inte vad jag ska tro
jag tyckte om dig så enormt mkt
jag tycker om dig så enormt mkt
jag vågar inte låta dig veta det, även fast jag egentligen bara vill vara din vän
tror jag
frågan är ju fan egentligen vad du vill?
Du verkar inte veta
Det du sa till mig fick mig att känna mig så jävla värdelös
Jag fattar egentligen inte vad det är som får mig att vilja att du ska vara en del av mitt liv
verkar ju inte betyda nåt för dig
och ändå så påverkar du mig så jävla mkt genom att göra så lite
vill inte vara med om det längre



känns som jag bara går bakåt hela tiden, när jag borde gå framåt


.